Legitimationsyrken – utbildning, behörighet och legitimation

För flera utbildningar i Sverige ser kedjan ut så här:

1. du blir behörig till universitetet

2. du blir antagen

3. du genomför utbildningen

4. universitetet utfärdar examen

5. du ansöker hos rätt myndighet om yrkeslegitimation

TISUS kan vara relevant i steg 1 när utbildningen kräver svenska.

Det ger däremot aldrig i sig en yrkeslegitimation.

Examen och legitimation är inte samma sak

Universitetet eller högskolan utfärdar examen.

Yrkeslegitimationen utfärdas av en myndighet med ansvar för det reglerade yrket.

Exempel:

Universitetet "ger" alltså inte legitimation när sista kursen är klar.

22 legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen anger att det finns 22 legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården.

De är:

• apotekare

• arbetsterapeut

• audionom

• barnmorska

• biomedicinsk analytiker

• dietist

• fysioterapeut eller sjukgymnast

• hälso- och sjukvårdskurator

• kiropraktor

• läkare

• logoped

• naprapat

• optiker

• ortopedingenjör

• psykolog

• psykoterapeut

• röntgensjuksköterska

• receptarie

• sjukhusfysiker

• sjuksköterska

• tandhygienist

• tandläkare

HOSP-registret hos Socialstyrelsen innehåller personer som har fått svensk legitimation inom dessa yrken.

Sjuksköterska: examen först, legitimation sedan

För en person som utbildats i Sverige är vägen relativt rak.

Socialstyrelsen anger:

1. ansök om sjuksköterskeexamen från universitetet eller högskolan

2. ansök därefter om legitimation hos Socialstyrelsen

Att alla kurser är avslutade räcker inte. Examen ska vara utfärdad.

Det illustrerar skillnaden mellan akademiskt utbildningsresultat och myndighetsbeslut om yrkesbehörighet.

Psykolog: ett extra steg med PTP

Psykologutbildningen visar att vägen kan vara längre.

Efter psykologexamen måste du göra PTP, praktisk tjänstgöring för psykologer.

Socialstyrelsen anger minst ett års heltidsmotsvarande PTP innan du kan ansöka om legitimation.

Vägen blir därför:

1. psykologexamen

2. PTP

3. legitimationsansökan

En yrkesexamen behöver alltså inte innebära att legitimation kan sökas omedelbart samma dag som examen utfärdas.

Psykoterapeut: en egen legitimation

Psykoterapeut är också ett av Socialstyrelsens 22 legitimationsyrken.

Yrkestiteln är skyddad.

Den svenska psykoterapeututbildningen är en påbyggnadsutbildning och leder till psykoterapeutexamen.

Det ska inte blandas ihop med psykologexamen eller psykologlegitimation.

En person kan ha en legitimation som psykolog, psykoterapeut eller båda.

Lärare och förskollärare: Skolverket, inte Socialstyrelsen

Lärare och förskollärare ligger i ett annat legitimationssystem.

Det är Skolverket som utfärdar:

• lärarlegitimation

• förskollärarlegitimation

För att få legitimation krävs enligt Skolverket en behörighetsgivande:

• lärarexamen

• förskollärarexamen

• eller relevant fritidspedagogexamen

Innehållet i examen styr vilka ämnen, årskurser och skolformer som kan finnas i legitimationen.

Skolverket anger också som huvudregel att legitimation krävs för tillsvidareanställning och självständig betygssättning, med vissa lagstadgade undantag.

Yrkesexamen betyder inte alltid legitimation

Skillnaden är central.

Yrkesexamen och legitimationsyrke är inte samma begrepp.

Civilingenjörsexamen är exempelvis en yrkesexamen, men civilingenjör har inte en Socialstyrelselegitimation.

Civilekonomexamen är också en yrkesexamen utan motsvarande legitimationssystem.

Samtidigt leder sjuksköterskeexamen, psykologexamen och tandläkarexamen mot reglerade legitimationsyrken.

Läs: Yrkesexamen eller generell examen

Skyddad yrkestitel är ytterligare ett begrepp

Legitimerade yrken har reglerade titlar och behörigheter.

Men det finns också titlar som regleras på andra sätt.

Undersköterska är exempelvis en skyddad yrkestitel sedan 1 juli 2023, men yrket finns inte i listan över de 22 legitimationsyrkena.

Håll därför isär begreppen:

• legitimation

• skyddad yrkestitel

• yrkesexamen

som om de betydde exakt samma sak.

TISUS kommer före examen och legitimation

TISUS handlar om tillträde till högskolestudier på svenska.

Om utbildningen kräver svenskbehörighet kan ett godkänt TISUS användas som en alternativ svenskmerit.

Exempel:

Sjuksköterska

TISUS kan täcka svenskdelen av antagningsbehörigheten.

Det ersätter inte Matematik 2, Naturkunskap 2 eller Samhällskunskap 1 och ger inte legitimation.

Psykolog

TISUS kan täcka svenskbehörigheten till psykologprogrammet.

Det ersätter inte Matematik 2, Samhällskunskap 1 eller PTP.

Lärare

TISUS kan användas för vanlig svenskbehörighet, men från HT 2027 införs högre svenskkrav till flera lärarutbildningar. UHR publicerade den 17 september 2026 ett remissförslag om hur bland annat alternativa svenskmeriter ska bedömas mot de nya C/D-gränserna. Slutreglerna är ännu inte beslutade.

Om du redan är utbildad utomlands

Då ska du skilja mellan två helt olika situationer.

Du vill studera ett svenskt program från början

Då gäller Antagning.se:s behörighetsregler.

Du har redan en yrkesutbildning och vill arbeta i Sverige

Då kan erkännande av yrkeskvalifikationer eller svensk legitimation vara den relevanta vägen.

Socialstyrelsen har särskilda processer för vårdyrken utbildade:

• inom EU/EES och Schweiz

• utanför EU/EES

Skolverket har motsvarande process för personer med utländsk lärar- eller förskollärarutbildning.

Utgå därför inte från att du måste läsa hela den svenska utbildningen från början innan din tidigare utbildning har bedömts.

EU/EES kan ha särskilda regler

För vissa vårdyrken är utbildningskraven harmoniserade inom EU/EES.

Socialstyrelsen anger att detta gäller:

• läkare

• tandläkare

• apotekare

• sjuksköterska

• barnmorska

För andra legitimationsyrken görs en mer individuell jämförelse av yrkeskvalifikationerna.

Ett erkännande av yrkeskvalifikationer är dock inte automatiskt samma sak som svensk legitimation.

Den praktiska kontrollen

När du undersöker en utbildning bör du därför ställa fyra frågor:

1. Vilken examen får jag?

2. Är yrket reglerat eller legitimerat?

3. Vilken myndighet utfärdar legitimationen?

4. Finns ytterligare steg efter examen?

För psykolog är svaret på fråga 4 PTP.

För sjuksköterska kan legitimation sökas efter utfärdad examen.

För lärare behöver du ansöka hos Skolverket och legitimationens behörigheter beror på examen.

Den här sidan är inte en komplett lista över alla reglerade yrken i Sverige

Det finns fler reglerade yrken än de som hanteras av Socialstyrelsen och Skolverket.

Olika myndigheter ansvarar för olika professioner.

Den här sidan fokuserar på de universitetsutbildningar som ligger närmast TISUSKollens utbildningsinnehåll: hälso- och sjukvård samt lärarutbildning.

Kontrollera alltid ansvarig myndighet för det yrke du siktar på.

Interna länkar

• Yrkesexamen eller generell examen

• Sjuksköterskeprogrammet

• Psykologprogrammet

• Apotekare eller receptarie

• Lärarutbildning

• Svenska för universitet

• TISUS

*TISUSKollen är en oberoende informations- och förberedelsetjänst och är inte en del av Socialstyrelsen, Skolverket, Antagning.se, Stockholms universitet eller Tisus.*