Läkarprogrammet – utbildning, behörighet och universitet

Om du har en utländsk gymnasieutbildning och saknar svensk gymnasiekurs i svenska kan [godkänt TISUS](/tisus) användas för att styrka [svenskbehörigheten](/behorighet/svenska-for-universitet) (Antagning.se). Det är däremot viktigt att skilja språkkravet från de särskilda ämneskraven. TISUS ersätter inte exempelvis Biologi 2 eller Matematik 4.

Nedan följer kraven i praktiken, var utbildningen finns och vilka skillnader mellan studieorterna som är mest relevanta.

Snabbfakta

Vad är läkarprogrammet?

Läkarprogrammet är en yrkesutbildning för dig som vill arbeta som läkare. Studierna rör sig från kroppens normala funktioner till sjukdom, diagnostik, behandling och kliniskt arbete. Du möter både naturvetenskap och patientnära medicin, och under utbildningen blir den verksamhetsförlagda delen allt viktigare.

Programmet är därför mer än sex år av föreläsningar och tentor. Du behöver kunna läsa stora mängder vetenskapligt material, resonera under osäkerhet, kommunicera med patienter och kollegor och omsätta teori i kliniska situationer.

Exakt kursordning skiljer sig mellan universiteten. Vanliga områden är bland annat anatomi, fysiologi, biokemi, farmakologi, patologi, mikrobiologi, medicinsk vetenskaplig metod, diagnostik och kliniska ämnen som internmedicin, kirurgi, psykiatri, allmänmedicin och pediatrik.

Hur lång är läkarutbildningen?

Den läkarutbildning som nya studenter söker i dag är 360 hp, alltså sex års heltidsstudier.

Här finns en övergång som är värd att känna till. Sverige har gått från den äldre läkarutbildningen till en ny sexårig läkarexamen. Den nya utbildningen infördes höstterminen 2021 och är legitimationsgrundande. De första studenterna från den nya utbildningen tar examen 2027 och kan därefter ansöka om legitimation utan den äldre AT-vägen.

Den som läser eller har läst enligt äldre bestämmelser kan fortfarande omfattas av regler där allmäntjänstgöring, AT, krävs. När du läser om AT på äldre sidor är det därför viktigt att kontrollera vilken läkarexamen informationen gäller.

Behörighet till läkarprogrammet

Behörigheten består av två olika delar. De blandas ofta ihop, särskilt för den som söker med utländska meriter.

1. Grundläggande behörighet

Du måste först ha grundläggande behörighet till högskolestudier i Sverige. Vilka dokument som krävs beror på vilken utbildningsbakgrund du har.

För den som behöver visa svenskbehörighet är utgångspunkten Svenska nivå 3 eller Svenska som andraspråk nivå 3, alternativt motsvarande äldre kurser. Antagning.se anger ett godkänt resultat på TISUS som ett annat sätt att visa tillräckliga kunskaper i svenska.

Grundläggande behörighet omfattar mer än svenska. För sökande med utländsk gymnasieutbildning behöver även övriga krav, bland annat engelska, vara uppfyllda.

2. Särskild behörighet

Till läkarprogrammet krävs dessutom naturvetenskapliga förkunskaper. I den kursstruktur som fortfarande används i många behörighetsbeskrivningar handlar det om:

• Biologi 2

• Fysik 2

• Kemi 2

• Matematik 4

För utbildningar som använder de nya Gy25-nivåerna anges motsvarande aktuella ämnesnivåer. Kontrollera alltid den termin du faktiskt söker till på Antagning.se eller universitetets egen programsida.

TISUS kan lösa svenskdelen av behörigheten, men inte de naturvetenskapliga ämneskraven.

TISUS och läkarprogrammet

För läkarprogrammet är TISUS-relevansen hög. Utbildningen ges på svenska och leder till ett yrke där avancerad kommunikation med patienter, anhöriga och vårdpersonal är en del av vardagen.

Har du exempelvis gått gymnasiet utanför Sverige, uppfyller övriga krav men saknar ett svenskt betyg som motsvarar Svenska nivå 3, kan ett godkänt TISUS-resultat användas som behörighetsmerit i svenska.

TISUS är alltså inte ett särskilt "läkarprov". Samma prov används för att styrka svenskbehörighet till många svenskspråkiga högskoleutbildningar. Läkarprogrammet har sedan sina egna särskilda ämneskrav ovanpå den grundläggande behörigheten.

För en sökande med utländska betyg är det därför klokt att kontrollera behörigheten i den här ordningen:

1. Är min gymnasieutbildning giltig för grundläggande behörighet?

2. Är min engelska behörig?

3. Har jag svenskbehörigheten, till exempel genom TISUS?

4. Motsvarar mina ämnen kraven i biologi, fysik, kemi och matematik?

Den ordningen minskar risken att lägga tid på fel komplettering.

Läs mer: TISUS och läkarprogrammet.

Vilka universitet har läkarprogrammet?

Den nya svenska läkarutbildningen finns vid sju lärosäten.

Tabellen är inte en ranking. För en framtida läkare är skillnader i pedagogik, kliniska placeringar och studieort ofta mer användbara att jämföra än generella universitetsrankningar.

Stockholm, Uppsala, Lund eller en mindre studieort?

Staden påverkar vardagen mer än man först tror på ett sexårigt program. Stockholm ger tillgång till ett mycket stort medicinskt och akademiskt ekosystem, men SFS klassade samtidigt bostadsläget i Stockholm som rött i sin bostadsrapport 2026. Göteborg hade också röd klassning. Uppsala, Lund, Umeå, Linköping och Örebro var gulmarkerade.

Det betyder inte att en gul stad automatiskt är enkel eller att en röd stad är omöjlig. SFS-systemet beskriver bostadssituationen utifrån vissa kriterier. Men när du väljer mellan flera långa utbildningar är boendet en konkret faktor, inte en fotnot.

Pedagogiken kan också spela roll. Om du vet att du fungerar bra med problembaserat arbete är Linköping och Örebro särskilt relevanta att läsa mer om. Om du främst vill jämföra forskningsmiljö, kliniska specialiteter eller universitetssjukhus behöver du titta närmare på respektive lärosätes upplägg.

Hur fungerar antagningen?

Att vara behörig är inte samma sak som att bli antagen. Läkarprogrammet har ett högt söktryck.

Inför höstterminen 2026 hörde läkarprogrammen i Uppsala, Göteborg, Karolinska Institutet, Lund, Linköping, Umeå och Örebro till de mest sökta programmen i Sverige. Uppsala hade exempelvis 5 551 sökande i tid, Göteborg 5 431 och Karolinska Institutet 5 296.

När det finns fler behöriga sökande än platser görs urval. På nationella grundutbildningar ska normalt minst en tredjedel av platserna fördelas genom betyg och minst en tredjedel genom högskoleprov. En del utbildningar använder också alternativt urval.

Karolinska Institutet är ett tydligt exempel. För HT 2026 angav KI att 32 procent av platserna gick via alternativt urval, PIL, medan resterande platser fördelades mellan betyg och högskoleprov. Sådana fördelningar kan ändras. Kontrollera alltid den termin du söker.

Kliniska moment och praktik

Läkarprogrammet blir gradvis mer patientnära. Exakt när och var du gör kliniska placeringar beror på universitetet. Vissa lärosäten använder flera sjukhus och vårdcentraler långt utanför huvudcampus.

Klinikens geografi är en av de mer praktiska skillnaderna mellan studieorterna. Två utbildningar kan leda till samma läkarexamen men ge ganska olika vardag när de kliniska terminerna börjar. Titta därför på universitetens information om kliniska studieorter, resor, eventuell tillfällig bostad och hur placeringarna fördelas.

Efter examen

För den nya sexåriga läkarexamen ligger examen till grund för ansökan om läkarlegitimation. Därefter kan den som vill bli specialist gå vidare mot specialiseringstjänstgöring, där bastjänstgöring, BT, ingår i den nya strukturen.

Under en övergångstid finns både den gamla och den nya vägen kvar i systemet. Om du läser information om AT behöver du därför kontrollera om den avser den äldre läkarexamen.

Lön för läkare

Lönestatistik säger mer om yrkeslivet efter examen än om valet av universitet. SCB:s siffror för 2025 visar genomsnittliga månadslöner på 58 900 kronor för ST-läkare och 98 000 kronor för specialistläkare. Gruppen "övriga läkare" låg på 55 900 kronor.

Det är genomsnitt, inte ingångslöner och inte en prognos för vad en enskild person kommer att tjäna. Specialitet, erfarenhet, sektor, region och anställningsform påverkar lönen tydligt.

För dig med utländska betyg

Har du studerat gymnasiet utanför Sverige behöver du inte själv översätta varje kurs till en svensk kurskod och gissa om den räcker. Antagning.se bedömer utländska gymnasiemeriter enligt regler för respektive utbildningsland.

Det du behöver hålla isär är tre saker:

• grundläggande behörighet till svensk högskola

• svenskbehörighet, där TISUS kan vara ett alternativ

• särskild behörighet i naturvetenskapliga ämnen

Om något saknas behöver du komplettera just den delen. Ett godkänt TISUS-resultat innebär inte automatiskt att hela behörigheten till läkarprogrammet är klar.

Läs mer: Läkarprogrammet med utländska betyg.

Faktauppgifter kontrollerade 20 september 2026.

*TISUSKollen är en fristående informations- och förberedelsetjänst och är inte en del av Stockholms universitet, UHR, Antagning.se eller något av lärosätena ovan. Kontrollera alltid den utbildning och termin du söker på Antagning.se och universitetets egen webbplats.*