Grundläggande eller särskild behörighet – vad är skillnaden?

Du behöver förstå båda för att veta om du kan söka ett program.

Skillnaden i korthet

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet visar att du har den allmänna utbildningsbakgrund som krävs för att kunna läsa en högskoleutbildning på grundnivå.

Den kan exempelvis uppfyllas genom:

• svensk gymnasieexamen

• komvuxexamen

• folkhögskoleintyg

• utländsk gymnasieutbildning tillsammans med de kompletterande krav som gäller

• reell kompetens i vissa fall

Läs den fullständiga guiden om grundläggande behörighet.

Särskild behörighet

Särskild behörighet är kopplad till den utbildning du söker.

Ett program kan kräva att du redan har vissa förkunskaper.

Det kan handla om:

• matematik

• fysik

• kemi

• biologi

• naturkunskap

• samhällskunskap

• historia

• språk

• arbetslivserfarenhet

Läs mer om särskild behörighet.

Exempel: två behörighetslager

Tänk dig att du vill söka ett program som kräver:

• grundläggande behörighet

• Matematik – fortsättning nivå 2

• Fysik nivå 2

• Kemi nivå 1

Då behöver du först klara baskraven för grundläggande behörighet.

Sedan behöver du också uppfylla alla tre särskilda ämneskraven.

Om en enda särskild del saknas är du normalt inte behörig till just det programmet, även om din grundläggande behörighet är helt klar.

Var kommer TISUS in?

TISUS är relevant för svenskbehörigheten.

Ett godkänt TISUS-resultat kan användas som en svenskmerit på den nivå som krävs för högskolestudier.

Det gör däremot inte att andra krav försvinner.

Om ett program kräver matematik, fysik eller samhällskunskap måste de kraven fortfarande uppfyllas.

Läs Svenska 3, Svenska nivå 3 och TISUS.

Om du har utländska betyg

Utländska meriter bedöms både mot den grundläggande och den särskilda behörigheten.

Din avslutade gymnasieutbildning kan ge en del av grundkravet.

Sedan kan svenska, engelska och matematik behöva bedömas separat.

Dina utländska ämnen kan samtidigt uppfylla särskilda programkrav.

Läs behörighet med utländska gymnasiebetyg.

Behörighet är inte samma sak som antagningspoäng

Du kan vara fullt behörig och ändå inte bli antagen.

När fler behöriga söker än det finns platser görs ett urval.

Då kan exempelvis betyg och högskoleprov avgöra vem som får plats.

Frågan "är jag behörig?" kommer alltså före frågan "räcker mina poäng?".

Om du saknar ett krav

Börja med att identifiera om det är:

• ett grundläggande krav

• ett särskilt krav

Sedan kan du välja rätt väg.

Det kan exempelvis vara:

• komvux

• folkhögskola

• basår

• annan godkänd merit

• reell kompetens

Läs vad du kan göra om du saknar en behörighetskurs.

Så kontrollerar du din behörighet

1. Sök fram utbildningen på Antagning.se.

2. Kontrollera grundläggande behörighet utifrån dina meriter.

3. Läs varje särskilt förkunskapskrav.

4. Jämför med dina registrerade betyg och intyg.

5. Kontrollera motsvarigheter om du har äldre eller utländska meriter.

6. Komplettera eller ansök om bedömning om något saknas.

Det är säkrare än att utgå från allmänna listor på nätet.